Tror ingen fattar min kärlek till denna person. Han betyder verkligen allt för mig. Han får mig alltid att le, oavsätt vad. Får alltid en speciell känsla som jag inte kan beskriva när jag ser han på bild, lyssnar på musik, ser på videosar med han, eller bara när jag hör hans namn eller pratar om han. Han är min största inspiration och idol, och han ger mig alltid hopp på något sätt. Och om 72 dagar kommer mitt liv bli komplett, han kommer första gången spela här i sverige. Jag kommer äntligen få se honom live och min dröm kommer gå i uppfyllelse. Kan verkligen inte fatta de än, är så oerhört lycklig och tacksam att jag kommer få vara med om dehär.

 

Men samtidigt så gör de så sjukt ont. För förra fredagen släpptes biljetter till extrakonsären den 24:e. Jag och mina vänner hade köat i över ett dygn utanför globen, vi var nummer 8 i kön och hade alltså väldigt bra chanser att få VIP meet&greet biljetter. Är typ 99,9% säker på att vi hade fått meet&greet OM de hade sålt de biljettera. Men nu var de så att de fanns inga meet&greet att köpa överhuvudtaget eftersom äckelticnet hade sålt de biljetterna till nåt företag innan, så inga beliebers hade chansen att köpa de biljetterna. De är så sjukt dåligt gjort av ticnet. Mår så äckligt dåligt av att tänka tanken. På hur sjukt nära jag var på att få min HÖGSTA dröm i uppfyllelse, på att träffa killen som jag älskar mest i världen och alltid får mig att må bra. Kanske inte låter så farligt men har faktist aldrig mått såhär dåligt av något. Kanske verkar glad osv på utsidan, men så snabbt jag är ensam och tänker tanken på hur nära jag var så bryter jag bara ihop. Känns som jag får ett hårt slag i magen och orkar liksom inte med något. Okejj åhh dedär lät ju bara så töntigt, men de är nog bbara vi beliebers som var där och stog i kön som fattar. För de skulle sålts 50 meet&greet där vid globen, så vi skulle fått. Det vet jag, fast jag försökte att inte ha för höga förväntningar när vi stog där i kön, hade inte de heller. Ändå så kan jag inte beskriva den känslan när man stog utanför staketet och såg hur tjejerna som stog längst fram vid kassorna och skulle köpa biljetter plötsligt bara började gråta. Då bara sjönk allt hopp jag hade. Blev helt tom, och kunde varken gråta eller vara glad över de biljetterna vi tillslut fick. Fattade typ ingenting. Men sen när jag kom hem insåg jag hur sjukt nära vi var, bröt bara ihop och grät konstant i ett par timmar. 

Jag lyckades inte få biljetter till att träffa honom nu, även fast jag kämpat och stått och köat och fixat ihop 3000 till biljetten, hur ska jag nånsin kunna träffa honom annars? Jag hade verkligen min chans nu. Men så förstördes allt, och min högsta dröm bara krachades i bitar. 

Mår fortfarande så sjukt dåligt över dehär, vet inte vad jag ska göra för jag måste verkligen träffa honom, nån dag. Det är så sjukt viktigt för mig. Gråter nästan varje kväll innan jag ska sova, fast nu känns det faktist lite bättre än vad de gjorde för en vecka sen. Men ska försöka att inte tänka så mycket på de, hur nära jag var, för mår så dåligt då. Ska bara försöka fortsätta kämpa istället, för tänk att bara få en stor kram av honom, då skulle allt vara perfekt, man skulle dö lycklig lixom.

 

Okej vet inte varför jag skrev dehär inlägget, blev jävligt långt. Men behövde bara skriva av mig av mina tankar lite ochg gråta ut lite. Nu ska jag sova för ska upp halv 7 imorn. Puss!